Föreliggande undersökning är en levnadsvaneundersökning där samband mellan narkotikabruk och kriminalitet samt koppling till ungdomars levnadsvanor undersöks. Det övergripande syftet med aktuell studie är att analysera den levnadsvaneundersökning som genomfördes i Malmö stad höstterminen 2009 och härigenom beskriva och analysera förekomst av narkotikabruk och kriminalitet i årskurs 9 (grundskola) samt årskurs 2 (gymnasium). Centrala frågeställningar är: Hur utbrett är narkotikabruk och kriminalitet? Finns det ett samband mellan narkotikabruk och kriminalitet? Vilka faktorer påverkar narkotikabruk och kriminalitet? Undersökningen visar att narkotikabruk och kriminalitet förekommer bland Malmöungdomar men i olika omfattning. Fler Malmöungdomar uppgav att man använt narkotika någon gång än uppgav att man begått mer allvarligt brott.

Kvinnors kriminalitet har länge varit ett eftersatt forskningsområde, i synnerhet i Sverige. Den forskning som finns beskriver i stor utsträckning kvinnan som passiv och/eller som brottsoffer. Huvudsyftet med denna studie har varit att undersöka kvinnors syn på sin delaktighet i den egna kriminella karriären. Studien har också undersökt kvinnornas förståelse av sin kriminalitet, vilka möjligheter respektive hinder de har haft under sin uppväxt och om de anser sig fattat viktiga val som lett till kriminalitet. Fyra kvalitativa intervjuer har gjorts och analyserats med hjälp av Goldbergs stämplingsteori, Bergströms teori om kriminalitet som livsstil och till viss del utifrån tidigare forskning.

Det här examensarbetet behandlar unga mäns kriminalitet. Syftet var att undersöka varför det är så många unga män som åtalas och döms för brott. Syftet var att undersöka om biologiska eller sociala faktorer är orsaker till kriminalitet, det vill säga om kriminalitet är ärftligt eller om det helt och hållet beror på social påverkan. Metoden som användes var kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer med män mellan 18 och 21 år som studerade på Luleå tekniska universitet samt män i samma ålder intagna på en ungdomsanstalt i Luleå. Resultaten visade att de unga männen påverkades starkt av sin sociala närmiljö, så som hem och umgängeskrets, vilket påverkade deras värderingar och förhållningssätt till våld och brott, men även att kriminalitet skulle kunna vara ärftligt.

Vår rapport bygger på några invandrarungdomars syn på kriminalitet och segregation, vi intervjuade tre tjejer och tre killar, i åldern 18-23, om deras erfarenheter. Vår förförståelse var att invandrarungdomar som lever i segregerade områden oftare ses som kriminella än svenska ungdomar. Analysen av ungdomarna har skett utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv (subkultursteori och stämplingsteori) och objektivistiskt perspektiv (teorin om svaga sociala band). Resultatet visade att utanförskap, identitetsbrist, dålig anknytning till föräldrar och andra vuxna är faktorer som kan leda till att invandrarungdomar begår kriminella handlingar. I vår slutdiskussion uppmärksammar vi kopplingen som ungdomarna känner att det finns mellan segregation och kriminalitet.

Syftet med denna studie var att undersöka ifall det fanns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och ungdomars droganvändning samt kriminalitet. Kan en persons uppväxt påverka huruvida den börjar använda droger eller har ett kriminellt beteende? En hypotes formulerades som löd: Det finns ett samband mellan föräldrars bristande omsorgsförmåga och droger samt kriminalitet. För att kunna styrka hypotesen användes kvantitativ metod genom statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences). Datan som behandlades inhämtades via UngDok-formulär som rörde ungdomar mellan 12 till 24 år på öppenvårdsmottagningar i Stockholm, Göteborg och Malmö.

Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %.

Studiens syfte är att undersöka relationen mellan unga arbetslösa och kriminalitet, så kallad ungdomsbrottslighet. Studiens fokus ligger på relationen mellan arbetslöshet och kriminalitet enligt professionellas perspektiv och hur detta stämmer överens med tidigare forskning. Empirin har inhämtats genom kvalitativa intervjuer och analyserats med stigma som huvudsakligt perspektiv. Resultatet i studien tyder på att arbetslösheten har en stor inverkan på kriminalitet. Dock spelar flera andra faktorer in, såsom boende, hälsa, utbildning och uppväxt.

Inom socialt arbete sker möten som berör insatser, förändringsarbete och motivation. De individer som lyckas vända på sina liv är inte längre i behov av socialtjänstens insatser. Föreliggande uppsats analyserar vilka faktorer som motiverade fyra unga män med en kriminell bakgrund att lämna från fortsatt kriminalitet. Genom kvalitativ metod och halvstrukturerade intervjuer studerades individernas personliga upplevelser av denna process och detta analyserades med hjälp av meningskoncentrering. Vägen mot ett liv fritt från kriminalitet har sett relativt lika ut för intervjupersonerna, de har vittnat om betydelsen av deras personliga nätverk, en betydelsefull sysselsättning samt den personliga motivationen.

Vårt syfte med detta arbete är att förvärva kunskap om den mc-relaterade brottsligheten, som är ett mytomspunnet och hotfullt problem i Sverige. Att det sedan blev mer specificerat till just Västmanland beror på att vi kommer att göra våran aspiranttjänst där. Dessutom vill vi ge andra personer som är intresserade, en inblick/kunskap om hur den mc-relaterade brottsligheten ser ut och hur polisen i Västmanland arbetar mot mc-relaterad kriminalitet. För att detta arbete ska bli så förståeligt som möjligt har vi valt att dela upp det i olika stycken med underrubriker. Vi börjar med en kort inblick i hur det ser ut i mc-världen, skillnaden mellan mc-gäng och mc-klubbar, vilken slags kriminalitet som mc-gängen sysslar med, samt hur polisen i Västmanland jobbar mot mc-kriminalitet.

I denna studie försöker jag ta reda på vilka betydelser som finns i begreppen missbruk och kriminalitet inom ramen för Frivårdens personutredningar samt hur personer som kan anses ha en blandad missbruks- och kriminalitetsproblematik framställs i dessa utredningar. Jag använder mig av diskursanalys som metod och analyserar personutredningarna med hjälp av teorier om socialkonstruktivism, stämpling och stigmatisering. Min tolkning av analysen är att begreppen kriminalitet och missbruk får liten betydelse i sin ensamhet, men när man sammanslår begreppen får dem en annan innebörd. Om en kriminell person inte kan anses ha en missbruksproblematik läggs ingen större vikt vid att stämpla honom eller henne som kriminell. Skulle det dock visa sig att personen i fråga har en missbruksproblematik så läggs mer fokus på kriminaliteten.

Check: IRK (Initial Riskbedömning för Kriminalitet) är en nyutvecklad evidensbaserad checklista tänkt att användas av professionella i initiala bedömningar för att identifiera riskfaktorer för kriminalitet hos ungdomar och vuxna med risk för långvarigt kriminellt beteende. Syftet med vår studie var att i en första pilottestning ta reda på hur professionella inom polis och socialtjänst uppfattar användbarheten av Check: IRK. Via en webbenkätundersökning besvarade 21 respondenter, varav 6 män och 15 kvinnor mellan 26-47 år (M=36 år, SD=6,70) på frågor gällande innehåll, tillämpning och utbildning i Check: IRK. Studiens data analyserades med Z-test och resultaten indikerar att utifrån innehåll, tillämpning och utbildning i checklistan så uppfattar professionella inom polis och socialtjänst Check: IRK som användbar i sitt arbete..

Vi har valt att titta på om familj, skola och fritid kan hjälpa barn som befinner sig i riskzonen för att utveckla en kriminell livsstil. Syftet med undersökningen är att studera om man kan förebygga kriminalitet för barn som befinner sig i riskzonen genom tidiga insatser i skola, familj och på fritid. För att få djupare information har vi använt oss av kvalitativ metod. För att få en djupare förståelse om hur man kan förebygga kriminalitet genom tidiga insatser i skolan, fritid och föräldrarna för barn som befinner sig i riskzoner har vi valt att göra intervjuer samt använt oss av relevant litteratur och tidigare forskning. Vi har intervjuat två ungdomar, en skolkurator samt svar på två frågor från vår b-uppsats, "Jag har alltid varit oskyldig...".

MC-kriminaliteten är idag ett växande hot mot samhället. Det finns tre stora MC-klubbar med tillhörande supporterklubbar som utger sig tillhöra de enprocentsklubbarna som står utanför samhällets regler och lagar utan håller sig till deras egna bestämmelser. Gävleborgs- och Norrbottens län har under många år varit förskonade mot en större etablering av dessa klubbar. Av denna anledning så är det av intresse att fördjupa sig i vad orsaken är till att dessa klubbar inte har etablerats i dessa två län. Denna kunskap är viktig att erhålla som nybliven polis, detta eftersom att det i utbildningen inte finns inlagt i något moment som ett ämne och att det ger oss förutsättning för att kunna jobba effektivt mot denna typ av kriminalitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka det sociala nätverket hos några kvinnor som levt i en livssituation med egen kriminalitet. Beskrivning ges på hur nätverket såg ut då kvinnorna levde i kriminalitet, men framför allt på hur det ser ut idag. Uppsatsen belyser på vilket sätt kvinnorna upplever sitt nätverk vara stödjande eller inte. I uppsatsen reflekteras också över om kriminella nätverk kan härbärgera stöd.Frågeställningarna är 1. Hur beskriver några kvinnor sitt nätverk?2. Vad är, enligt kvinnorna, stödjande i nätverket?3. Kan ett kriminellt nätverk vara stödjande?4. Hur vill kvinnorna att stödet i deras sociala nätverk ska se ut? Forskningsmetoden för den här uppsatsen är kvalitativ.

Den här uppsatsen är en komparativ studie av Daniel Defoes Moll Flanders och Vladimir Nabokovs Lolita. Genusteoretiskt perspektiv har använts vid genomförandet av analysen..